ellauri031.html on line 149: Vad är uniformens funktion? Ytligt, den är ett igenkänningsmärke. I krigssituation vet man vem är vän och fiende. Också är det mer ekonomiskt at klä alla på samma sätt. Men det finns ett annat syfte, som går djupare. Genom uniformen är det meningen att jämna ut allt det individuella i en person. En beväring får inte tänka att han är någonting unikt. Han är som alla andra. Den sanningen upprepas jämnt av stampersonalen. Ingen får extra behandling. Där är arméns demokrati. Eller bättre sagt, ingen får extra behandling för att vara ens den individ som han är. Nog finns det privilegierade klasser, men det är klasser, inte individer. Klasserna är märkta på uniformen med gradbeteckningarna. Underbefälet har längre fritid än manskapen. Aspiranterna och sergeanterna äter skilt, stampersonalen vid dukade bord. Det här jämlikheten sett nedifrån. Alla vänner och fiender är likställda. Man skall känna sammanhålling med de som bär samma uniform och vara beredd att döda dem som har olik uniform, oberoende av hurudan människa bor i uniformen. Annars skulle det vara omöjligt att göra det ena eller det andra.
ellauri031.html on line 151: Uniformen är en viktig del i arméns auktoritetstruktur. Varför bär spårvagnsförare uniform? Den skyddar den enskilda förarens person genom att sammansmälta hans individualitet med den institution som han företräder. Han (eller hon) är en spårvagnsförare, inte bara någon som kör en spårvagn. Det är likadant med uniformen i armén. Uniformen framhäver den idé att befälsrätten är ingen personlig sak utan en institution. Det är inte den enskilda förmannen som ger order utan hans uniform och grad. Det faktum låter en svag människa låna en starkares auktoritet och får den underordnade att lyda en människa som han annars inte skulle ta order från.
ellauri066.html on line 662: Kicki: Tack för bra inlägg. Bra överlevnadsstrategi är kärleken till människan ♥
ellauri072.html on line 355: Jag är inte religiös, men jag står där vid skötbordet och gnolar på min dumma visa och barnet ler mot mig i sin bajsblöja och jag förstår att han skulle le mot mig nästan oavsett hur bristfällig jag var och jag inser att detta är oförtjänt, att denna gränslösa tillit är mer än någon människa kan förtjäna; att det som strömmar mot mig med stanken är det jag måste kalla nåd.
ellauri088.html on line 131: 3 Men mitt i mitt sökande efter att bli vis kom jag på idén att pigga upp mig med vin. Men det var dåraktigt och jag insåg vad som var rätt för människan att göra under sin levnad.
ellauri088.html on line 158: 20-23 I min förtvivlan slutade jag därför upp med att söka tillfredsställelse genom hårt arbete. Jag förstod att även om jag använde hela mitt liv till att söka efter vishet och kunskap så måste jag en dag lämna alltsammans till någon som inte lagt två strån i kors för att få det. Utan att behöva prestera något får han allt. Och det är inte bara dåraktigt, utan även orättvist. Vad får alltså en människa för allt sitt hårda arbete? Jo, dagar fyllda av sorg och bekymmer och bittra, sömnlösa nätter. Allt detta är ju i högsta grad löjligt.
ellauri088.html on line 160: 24-26 Jag kom alltså fram till att det inte fanns något bättre för en människa än att glädja sig åt mat och dryck och arbete, men till slut insåg jag att också den glädjen kommer från Gud. För vem kan äta eller vara glad om han är skild från honom? Gud ger visdom, kunskap och glädje åt dem som gör hans vilja. Men om syndaren lyckas spara ihop något, så tar Gud ifrån honom det och ger det åt dem som lever för honom. Här ser vi alltså ännu ett exempel på hur dåraktigt det är att jaga efter vinden.
ellauri105.html on line 452: – Det kan vara så att om en människa arbetat här i tio år, då är det inte orimligt att vi gör ett undantag, säger statsministern.
ellauri110.html on line 394: Om inte människan störs,
ellauri110.html on line 399: Om människan störs,
ellauri110.html on line 406: En störd människa
ellauri197.html on line 597: – Utomlands är det bättre löner och dessutom ofta billigare att leva än i Moskva. Jag har funderat på Tjeckien eller USA. Det är friare i väst. Den enskilda människan har mer rättigheter. Men just nu känns det inte särskilt realistiskt att få jobb utomlands, jag har aldrig bott utomlands och jag måste tänka klart. I huvudet är allt fortfarande en enda röra.
ellauri300.html on line 414: Om det finns en värld efter denna vill jag se den, och om den inte finns är livet värdelöst i alla fall. Då är människan ingenting annat än en mikrob. Då finns det verkligen ingen anledning att lida. Är vi förbjudna att ta livet av oss? Kommer Gud att straffa oss? Låt honom straffa oss! Han straffar oss tillräckligt som det är. Jag skall döda mig men med så lite lidande som möjligt. Försynen gjorde ingenting att ingripa när 6 miljoner judar grillades. Alla skulle sluta så här. Gatan var full av framtida lik. Döden glömmer ingen.
ellauri300.html on line 600: Vid Thirty-fourth Street gick Luria in i en cafeteria. Jag tar en kopp kaffe. Det kan ju aldrig skada. Boskap äter också innan de slaktas. Magen gör vad den är avsedd för: den smälter maten. Detta var det mest absurda av allt - -varje organ gjorde vad det var avsett för: magen smälte maten, hjärnan tänkte. Efter döden började en helt ny omgång aktiviteter. Mikroberna åt upp allt; protonerna, neutronerna, elektronerna fortsatte sitt ändlösa virvlande och cirklande. Atomerna hade förmodligen ingen aning om att deras herre (ba'al) hade dött eller begått självmord. Och på vilket sätt kunde en människa rimligen betraktas som deras ägare? För dem var det likgiltigt var de bodde-i människor, i moss, i dynga. De hade sina egna atomlagar att ta hänsyn till och betraktade hela individualitetsbegreppet som näst intill löjlig. Men vilket syfte tjänade detta? Av vilket skäl roterade den här planeten? Hur länge skulle den fortsätta att rotera kring sin axel och cirkla kring solen? Det måste finnas en mening någonstans.
ellauri300.html on line 605: Luria drack sitt kaffe och åt sin kaka. Det här lilla mellanmälet gjorde honom hungrig, hängig, svag i knäna. Någon hade lämnat en bulle på bordet och Luria tog den och började tugga på den. Detta var inte att stjäla - man skulle i alla fall kasta bort den. Ja, faktiskt, vad skulle folk göra om de inte hade något mål i livet? Alla de där rekommendationera var för de starka, inte för de svaga. Ta till exempel den unga kvinnan som torkade av borden. Hon skulle aldrig kunna bli en Rockefeller, en Ford. Hon skulle fortsätta att torka av bord i ett par år till, sedan skulle hon gifta sig, kanske med en portvakt, och snart bli gravid. Hon skal få barn varje år. På lördagarna skulle hon släpa hem sin berusade man från någon bar och han skulle förbanna henne och skälla ut henne. Barnen skulle ärva sina föräldrars begränsningar. Och kommunismen då? Den var skapad av de starka för de starka. De svaga skulle torka bord generation efter generation, även om människan kunde flyga till Mars, även om maskinerna tog över allt mänskligt arbete.
ellauri301.html on line 211: Hallunda oli mamuslummi jo 90-luvulla. Nyt niitä on jo joka paikassa. Mankell hävdar att det är svårt att muta svenska ämbetsmän. Hellre dyrt. Framgångsrika ryssar bor dyrt men smaklöst. Dödsföraktande hjältar föraktar i första hand andras död. En människa som förlorar sitt identitetsbevis är inga längre en människa, utan ett djur. Kaikki on loppuviimexi palefacejen syytä. Mutiaiset käristivät yxin tuumin nätin heimolaisen naisen, joks oli vasikoinut rotupoliisille. Siitä kaikki paha lähti. Vihtorista tuli palkkamurhaaja. Vihtorista olis tullut rugbypelaaja jos se olis ollut valkoinen. Ei ole voittajaa ilman säälittävää häviäjää ja viattomia uhreja. Aina roiskuu kun rapataan. Ei voi tehdä omelettia särkemättä munia. Ahne katkoo vaikka rautakangen kärpäisen perseeseen.
ellauri301.html on line 502: Frågan är: känns den här bilden av 1100-talet och dess människor trovärdig? Svaret är nå ja, eller rättare sagt nej för helvete. Det låter som Connecticut Yankee i King Arthurs hov. Följdfrågan blir: är den intressant? Svaret blir igen nå ja, gäsp, definitivt. Men då svarar man inte längre som historiker utan som en människa uppväxt i det 20:e seklet som har sett tusentals likadana kostymhistorier såsom Peter Englund (2015). Arnin haaskalle palaan albumissa 387.
ellauri301.html on line 513: Dina heliga böcker talar hela tiden om den fria viljan. Men jag ska säja dig att en människa har lika lite fri vilja som en kvalster eller en sten. Vi är maskiner, Borukh, blinda roboter. Naturen ger oss judar inga privilegier. Inte åt kristna heller.
ellauri302.html on line 566: Jumala voi olla suuri tunari tai paskiainen, kun ei selviä teodikeasta, mutta vielä vähemmän Singer sietää gumanisteja. Gitler esimerkixi oli 1 suuri humanisti. On Gud är ingen värd, hamnar vi med Gitlers sätt att resonera! Så hade alla ondskefulla mördare resonerat under tidernas lopp når de ställde och människans vilja i centrum av universum. Vill jag stå på deras sida? Gitler med nazisterna som beordrade judarna att gräva sina egna gravar? Kunde inte göra ens denna lilla service för dem? Varför grävde de inte sina egna gravar istället? Gumanismen gjorde människan till alltings mått. Så vad hade detta att säga om gumanismen? Undermåttig idé, i ett ord. Människorna måste utvecklas, göra framsteg - inte teknologiskt utan moraliskt - för vad tjänade de annars för syfte? Å andra sidan, varför behöver dom tjäna något syfte alls? Men varför måste då den ena individen lida medan den andra frossade i det bästa som framstegen kunde erbjuda? Är dom kanske vinnare och de andra förlorare i Darwins olympiad? Var inte själva framstegen ett resultat av oräkneliga våldshandlingar? Var inte den franska revolutionen en målstolpe i människans framsteg? Var inte västens oräkneliga krig flera sådana? Och var vi inte glada över den franska revolutionen och dess giljotiner? Tycker vi inte om kärnvapen och Coca Cola? Vilka var gumanismens hjältar? Korpraler, andra militära ledare. Var inte också Stalin en produkt av den sortens to gumanism som satte människans vilja i centrum for all mänsklig strävan? All Stalin gjorde antogs vara för mänsklighetens bästa. Dito med Joshuas tiotusentals lik- och förskinnshögar. Nej förlåt, de var ju Guds påbud, helt annan sak.
ellauri302.html on line 568: Nej, jag kan varken tro på Gud eller på människan. Det är den bittra sanningen. Bäst att lita på lusen. Grein satt alldeles stilla, som en lus. Men om man måste välja mellan Gud och människan var Gud att föredra. Människan var verkligen oväsentlig. Även om Gud var en mördare var han åtminstone en stor mördare. Det är klokast att gå med vinnaren.
ellauri311.html on line 779: Den dumma apan har en fin förmåga till dubbeltänk, dvs. att hysa tvä övertygelser samtidigt som motsäger varandra. Är Jesus en man eller gud? Men det sägs i Numeri att gud är ingen människa. Så är Jesus gud? Då är han ingen människa. Islamiten i den vita kepsen läser bibel som en jävel. Vi gör få ansatser att göra något åt klimatkatastrofen, eftersom vi har "rätt" till vår nuvarande levnadstandaard - till och med en ännu högre. Det är som at boka ett sista minuten-flyg till en turistort som står i lågor. Det hände på riktigt i somras. Politikerna är väl medvetna om oviljan för förändring. De använder ett luddigt språk och luddig politik - för de också har en rätt till en fin levnadsstandard. Hiilikädenjälki mahdollistaa Suomelle lisätä jännien ympäristötuotteiden vientiä, sanoo Urpo. Omaishoitajat on saatava pois kotoa tuottavampaan työhön, tahtoo 60 kilon jättikoira Purra purra kättä, joka syöttää sitä.
ellauri365.html on line 51: M. var en kraftigt sensuell natur, en friluftsmänniska och atlet, sjudande af af lifslust, säker i sin styrka, måttlöst hängifvande sig åt alla sensationer, full af känsla inför naturens skådespel, en vacker natthimmel, ett doftande fält, en solbelyst öppning i den högstammiga skogen, älskande kvinnan med en naiv, nästan animal, men ( på samma gång blyg lidelse. I denna öfversval- lande lifsglädje blandade sig dock alltid en viss sorgbundenhet. Han har själf tecknat sitt väsen, då han någonstädes säger, att han vissa dagar hatar allt, så att han kunde önska sig döden, andra åter känner sig glad och lycklig som ett djur. I kraft af detta sitt lynne, hvars tendenser funno sin motsvarighet i den naturalistiska riktning, som behärskade litteraturen i det ögonblick, då M. framträdde, kom hela hans diktning att röra sig inom det sinnliga lifvets sfär, återgifvande enkla och rela- tivt föga sammansatta själstillstånd och med för kärlek tecknande folkliga typer. Hans analys är kanske icke så djup, men hans rika begåfning öf verskylde i viss mån denna brist genom den styrka och lysande klarhet, hvarmed han återgaf det sedda. Ingen har mästerligare än M. förstått att ge relief och betydelsefullhet åt hvardagliga ämnen. Han ser så skarpt och klart, och hans språk är så säkert och smidigt, att han i några få ord tecknar profilen af ett ansikte eller en individs karaktär, gester och hela yttre person. I början öfverlämnade han sig kanske alltför fritt åt en viss ytlig uppsluppen och sensuell lifsglädje. Större utrymme för sina rika anlag fann han i romanerna "Une vie" och "Bel-ami", hvilka återge vissa sidor af det moderna lifvet med en rikedom på nyanser och en ironi, som blottar alla motsägelser och löjligheter situationerna eller personernas karaktär. Och denna ironi är så öfverlägsen och så objektiv, att det förefaller, som om det vore icke författaren, utan tingen själfva, som talade. Hvad M. än skildrar, är uppfattningen så frisk, så omedelbar, så utan all sjuklighet och förkonstling, att han kan säga mycket, som skulle stöta hos andra författare. Sådant gestaltade sig M:s författarskap under de första åren af åttiotalet, men hans oerhörda produktion och hans i öfrigt våldsamma lefnadssätt. bröto snart hans krafter. Plötsligen stod han, som dittills endast haft öga för det fysiska lifvet, undrande inför en ny värld, hvilken uppgått i hans inre. Ett annat ljus faller öfver företeelserna och ger en ny karaktär åt hans diktning. Intet vittnar kanske mera om omedelbarheten och styrkan i hans begåfning än den säkerhet, hvarmed han äfven tecknat dessa nya själstillstånd. I "Le Horla" se honom redan kämpa med de vansinnets fantom, som snart skulle omtöckna hans själslif. Tankar på ålderdomen, på döden, ett mörkt tungsinne utbreda sig allt mer och mer öfver hans skrifter. Särskildt romanerna "Fort comme la mort" och "Notre coeur" präglas af en gripande och känslofull själsfinhet, som hans tidigare skrifter. knappast låtit ana. 1892 sökte han döda sig med rakknif, då han kände, att han icke längre kunde strida mot vansinnet. I tvångströja fördes han till ett sjukhus, där han dog af paralysie générale efter 18 månaders sjukdom. Han nekade flera gånger att taga säte i franska akademien liksom att mottaga hederslegionen. I Parc Monceau i Paris har man rest ett vackert monument öfver honom. Verlet; ett annat finnes i Rouen. Hans rykte har varit i ständigt stigande efter hans död. Ytterligare sv. öfv. äro "Lifsbilder" (1888), "Berättelser och skisser. Med en inledning om hans författarskap af T. Hedberg" 1893) och "En duell. Efterlämnade skisser och berättelser" (1900). Se J. Lemaître, "Les contemporains" I, V och VI (1885, 1892, 1896), R. Doumic, "Ecrivains d'aujourd'hui" (1894), G. Brandes, "Samlede skrifter", VII (1901), A. Lom- broso, "Souvenirs sur M." (1905), och Maynial, "La vie et l'œuvre de M." (1906). 1902 började Oeuvres complètes att utkomma. (Nordisk familjebok 1912 s.v. Maupassant)
ellauri365.html on line 484: Adliga gräddarslena Nordernsvan och Geijerstam hyllade Verner väldigt mycket. Som om Dionysos, omgiven av hela sitt hov av skrattande fruar och dansande backantinnor, kommit för att hålla sitt intåg i de mörka furornas land! Nu predikas livsglädjen i stället för trälandet under kulturens arbetsok, som förtorkar människans själ. Som motsats till Sverige målade Heidenstam upp Mellanöstern där fabrikernas arbetshets, stenkolsröken och vinningslystnaden ännu inte dödat naturen, då människan ännu var sund och harmonisk och det var en glädje bara att vara till.
xxx/ellauri124.html on line 313: Är New Age religion? Det har skrivits hela böcker bara om svaret på den frågan. Ofta definieras New Age som en religiös strömning, men egentligen är det ett samlingsbegrepp för många olika saker, vilket gör att New Age inte är samma sak för alla. Man kan säga att det är upp till varje utövare att bestämma om det är religion eller inte. Om det fyller samma funktion i livet som till exempel kristendomen gör för utövande kristna, då är det i praktiken en religion. Men New Age handlar ofta mindre om att tro och mer om att utforska än vad traditionell religion gör. New Age religion är heller inte så organiserad som en religion ofta är. Den består av många grupper människor eller enskilda som utövar en eller flera av de olika saker som kan sägas ingå i New Age religion. De flesta av de komponenter som passar in under begreppet New Age, till exempel meditation och reinkarnation, har sitt ursprung i religioner. Framför allt Hinduismen och Buddhismen. Precis som de gamla världsreligionerna handlar New Age om vårt sökande efter svar på de riktigt stora frågorna om kosmos och människans natur. Men du hittar inte svaren i en enda bok utan i dig själv!
xxx/ellauri233.html on line 150: Ekonomiprofessor Micael Dahlén är säker. Att ha en tro gör människan lyckligare. Vad han själv tror har han inte riktigt bestämt, men han talar gärna om att det finns en välsignelse. En välsignelse som gör att hans egen pappa, mot alla odds, fortfarande är i livet. Var i alla fall. Tror han åtminstone. Borde kolla kanske.
xxx/ellauri250.html on line 215: Raska på, Alfons Åberg och åtskilliga Alfons-böcker presenterar folk som är livligt engagerade. Man ska bygga målbur, ordna kalas, storhandla, göra kojor, uppfinna linbana. Barn som vuxna är igång. Alla har sina projekt. Då faller lätt orden: jag ska bara… (Numera offentligt nyttjad Alfons- replik i riksdagen, vid gudstjänster, på styrelsemöten.) Jo, det är negativt som undanflykt och ursäkt. Men positivt för att… det är så mänskligt. Sådana är vi! Kanske är det rentav människans bästa sida –förmågan att bli entusiastisk, engagerad, skapande? Det kan inte djuren. Utom i brunst. Vi termitaporna är i brunst hela tiden.
xxx/ellauri295.html on line 73: Tai sitten ei. Arvausta kaikki se on vain. Uskonasiat on optimistisia arvauxia, toivotaan parasta vaikka pelätään pahinta. 2 sanaa sinulle, ole jumala minulle. Gud om också bara som surrogat, projektion av den ideala föräldern? En anknytningsfigur, kosedjur, snuttefilt, låtsaskompis. Jaha, kanske det kanske inte, ältar HBL:s agnostiker Björn Vikström. Välfärdsstaten kan inte ersätta människans behov av gemenskap.
xxx/ellauri303.html on line 266: Moses Isserles tunnetaan yleisesti heprealaisesta lyhenteestä Rabbi Moses Isserlesistä, "Remo" (heprea : רמ״א). Häntä ei pidä sekoittaa Meir Abulafiaan , joka tunnetaan nimellä "Rama" (heprea: רמ״ה), eikä Menahem Azariah da Fanoon , joka tunnetaan nimellä "Rema MiPano" (heprea: רמ״ע מפאנו). Mi pano! voihkivat fanittavat harmaat vaimot Fanon alla nauhakengät solmussa. I Poland darrade judarna inför alla icke-judiska tölpar men tzaddiks hov var ett kungahus. I Amerika går judarna runt som free range chickens men får inte ens minyan ihop. Inte ens i Poland levde schaschlikerna för evigt. En död människa är samma sak som en död kalkon.
xxx/ellauri312.html on line 152: edes anglosaxittu vaikka kaveri on puolinobelisti. Poängen är att människans villkor i stort sätt är
xxx/ellauri314.html on line 174: Men sonen Jesus tycker jag inte värst om. Jesus var en sektledare som inte ens tillät lärjungarna att ta farväl av sina familjer, och han förbannade ett fikonträd bara för att han verkade vara på dåligt humör. Bibeln är fascinerande läsning. Men under arbetet med den här boken slogs jag av hur lynnig och krävande Jesus är. Han är ju en liten drama queen. Korsfästning var ju inget vidare den tiden. Han hade gjort sig skyldig till det i alla fall. Jag antar att jag löser det genom att tänka att om Gud blir människa får han också en människas svagheter. Han måste ju gå på toa och säkert hade han nattliga ejakulationer med. Med vem, det får vi kanske aldrig veta. Gud själv har väl ingen kuk, det är säkert därför den heliga anden finns där som tredje man.
xxx/ellauri385.html on line 89: Livets rot (1933) är något mer än bara en naturskildring från Fjärran Österns färgstarka sagovärld, det är en berättelse om människans möte med naturen. Den »livets rot«, den hemlighetsfulla, livsfrämjande, förnyande kraft som de kinesiska jägarna i årtusenden sökt i Fjärran Österns kustdjungler finner Prisjvin i det socialistiska arbetet på den nya mänskliga kultur som växer fram ur vårt alltmer ökande vetande.
31