ellauri008.html on line 1000: Mezä Skogen
ellauri008.html on line 1018: Lisäxi Mezä Skogen myy pääasiassa omia tuotteitaan. On tulossa oma vaatemallisto,
ellauri008.html on line 1026: Mezä Skogen on esimerkki vähittäiskaupan murroxesta.
ellauri025.html on line 546: som ekade i skogen, och lilla Bambi blev utan mor.
ellauri025.html on line 548: med onaturligt hjälp från skogens små och stora djur.
ellauri025.html on line 549: En enda gång såg Bambi pappa Hjort i skogen på nära håll.
ellauri364.html on line 362: hän katsoo metsään, eikä hänellä ole rauhaa, han ser åt skogen och har ej ro,
ellauri364.html on line 370: mutta metsän kääpiöt tummissa versoissa, men skogens dvärgar i kolsvart skrud,
ellauri365.html on line 51: M. var en kraftigt sensuell natur, en friluftsmänniska och atlet, sjudande af af lifslust, säker i sin styrka, måttlöst hängifvande sig åt alla sensationer, full af känsla inför naturens skådespel, en vacker natthimmel, ett doftande fält, en solbelyst öppning i den högstammiga skogen, älskande kvinnan med en naiv, nästan animal, men ( på samma gång blyg lidelse. I denna öfversval- lande lifsglädje blandade sig dock alltid en viss sorgbundenhet. Han har själf tecknat sitt väsen, då han någonstädes säger, att han vissa dagar hatar allt, så att han kunde önska sig döden, andra åter känner sig glad och lycklig som ett djur. I kraft af detta sitt lynne, hvars tendenser funno sin motsvarighet i den naturalistiska riktning, som behärskade litteraturen i det ögonblick, då M. framträdde, kom hela hans diktning att röra sig inom det sinnliga lifvets sfär, återgifvande enkla och rela- tivt föga sammansatta själstillstånd och med för kärlek tecknande folkliga typer. Hans analys är kanske icke så djup, men hans rika begåfning öf verskylde i viss mån denna brist genom den styrka och lysande klarhet, hvarmed han återgaf det sedda. Ingen har mästerligare än M. förstått att ge relief och betydelsefullhet åt hvardagliga ämnen. Han ser så skarpt och klart, och hans språk är så säkert och smidigt, att han i några få ord tecknar profilen af ett ansikte eller en individs karaktär, gester och hela yttre person. I början öfverlämnade han sig kanske alltför fritt åt en viss ytlig uppsluppen och sensuell lifsglädje. Större utrymme för sina rika anlag fann han i romanerna "Une vie" och "Bel-ami", hvilka återge vissa sidor af det moderna lifvet med en rikedom på nyanser och en ironi, som blottar alla motsägelser och löjligheter situationerna eller personernas karaktär. Och denna ironi är så öfverlägsen och så objektiv, att det förefaller, som om det vore icke författaren, utan tingen själfva, som talade. Hvad M. än skildrar, är uppfattningen så frisk, så omedelbar, så utan all sjuklighet och förkonstling, att han kan säga mycket, som skulle stöta hos andra författare. Sådant gestaltade sig M:s författarskap under de första åren af åttiotalet, men hans oerhörda produktion och hans i öfrigt våldsamma lefnadssätt. bröto snart hans krafter. Plötsligen stod han, som dittills endast haft öga för det fysiska lifvet, undrande inför en ny värld, hvilken uppgått i hans inre. Ett annat ljus faller öfver företeelserna och ger en ny karaktär åt hans diktning. Intet vittnar kanske mera om omedelbarheten och styrkan i hans begåfning än den säkerhet, hvarmed han äfven tecknat dessa nya själstillstånd. I "Le Horla" se honom redan kämpa med de vansinnets fantom, som snart skulle omtöckna hans själslif. Tankar på ålderdomen, på döden, ett mörkt tungsinne utbreda sig allt mer och mer öfver hans skrifter. Särskildt romanerna "Fort comme la mort" och "Notre coeur" präglas af en gripande och känslofull själsfinhet, som hans tidigare skrifter. knappast låtit ana. 1892 sökte han döda sig med rakknif, då han kände, att han icke längre kunde strida mot vansinnet. I tvångströja fördes han till ett sjukhus, där han dog af paralysie générale efter 18 månaders sjukdom. Han nekade flera gånger att taga säte i franska akademien liksom att mottaga hederslegionen. I Parc Monceau i Paris har man rest ett vackert monument öfver honom. Verlet; ett annat finnes i Rouen. Hans rykte har varit i ständigt stigande efter hans död. Ytterligare sv. öfv. äro "Lifsbilder" (1888), "Berättelser och skisser. Med en inledning om hans författarskap af T. Hedberg" 1893) och "En duell. Efterlämnade skisser och berättelser" (1900). Se J. Lemaître, "Les contemporains" I, V och VI (1885, 1892, 1896), R. Doumic, "Ecrivains d'aujourd'hui" (1894), G. Brandes, "Samlede skrifter", VII (1901), A. Lom- broso, "Souvenirs sur M." (1905), och Maynial, "La vie et l'œuvre de M." (1906). 1902 började Oeuvres complètes att utkomma. (Nordisk familjebok 1912 s.v. Maupassant)
ellauri365.html on line 527: Under åren därefter levde Heidenstam och Olga på olika slott och herresäten runt om i Sverige. Denna period blev också Heidenstams mest kreativa med böcker som Dikter, Karolinerna, Sankt Göran och draken, Heliga Birgittas pilgrimsfärd, Ett folk och Skogen susar. Paret deltog i Stockholms sällskapsliv och Heidenstam engagerade sig i Frisinnade klubben och Utile Dulci. I juli 1899 köpte han en pampig villa i italiensk stil i Djursholm utanför Stockholm (vid nuvarande Björkebergavägen). Där levde de ett par år fram till 1901 när något hände mellan de två som gjorde Heidenstam sårad och hämndlysten. Förmodligen blev Heidenstam vara bedragen av sin yngre hustru och de två separerade. Han skrev en hämndpjäs, Spinnrocken, som inspirerades av de verkliga händelserna men hans förläggare, Karl Otto Bonnier, refuserade stycket.
ellauri365.html on line 658: kring urskogens väldiga vattendrag, Aarniomezän vetisissä uumenissa
ellauri365.html on line 664: i skogens tystnad från stam till stam. Sen mezän uumenissa puusta puuhun.
ellauri365.html on line 702: Där strövar i skogen en fri ung man Tuossapa samoo skuzissa vapaaherranen
ellauri365.html on line 722: på skogens vilda stråt, Villejä mezäajoteitä,
ellauri365.html on line 841: likt en solglimt mellan skogens stammar Siunattu olet Gustaf, vaixe oli unta vaan,
xxx/ellauri215.html on line 355: Om samhället vill at skogsägaren ska lagra kol i skogen så måste samhället betala för det, på samma sätt som om samhället vill att vi ska bevara flera naturvärden, så borde man få kompensation för det, säger han Johnny Sved i Novia, troget kopierad av samlagspartiets parkmästare Anna Korkman, varför det? Jag slår vad att hon är släkt med Sixten Korkman. Hela yrkeshögskolan Novia i Raseborg är en hop kalhuggare. Om man vill ha en buffertzon runt en naturskyddszon, så ska den bli del av skyddszonen och markägaren ska få kompensation för det. Jo vi gissade det redan satans svedupelle!
xxx/ellauri228.html on line 522: På tal om sitt liv brukade mamma nyktert (när hon var det) konstatera att mycket gick åt skogen, liksom det att båda pojkarna blev homofiler. Mycket har gått käpprakt i helvete just där. Styvpappan Juha Kärkkäinen var inte glad. Men det är Mark och hans make Jonas Gardell nog, de är rentav gay.
17