ellauri023.html on line 1179:

Gunnel Beckmanin leukemiaan sairastunut tyttö

ellauri023.html on line 1181: Gunnel Beckmanista (os. Torulf) on aika vähän tietoa. Syntynyt 1910 (niin aikasin?! Se oli vanhempi kuin Olavi!) kirjoitti vielä 1969 tän tuoreen tyttökirjan Juhlaan pääsy. Nimi on sitaatti Karl Vennebergin runosta. Aika täti, melkein 60-vuotiaana. Vasemmistolainen lehtimies ja naisasianainen, sen poika Staffankin on kommari ja ajaa Palestiinan asiaa. (Muttei siedä antisemiittejä, punaisia tahroja synagoogan seinillä.) Täähän on kuin viime vuosisadan alun Kristina. Tyttö kirjassa on Kristinan ikiä. Olikohan Pertti Lassila tollanen Jacob-tyypin besserwisseri?
ellauri023.html on line 1203: Nyt olen päässyt pienen ohukaisen vihreen kirjan loppuun. Se oli surullinen, muttei masentava. Loppu oli aika lyyrillinen, siis epätodellisen oloinen. Ei käynyt hyvin eikä huonosti, ei oikeastaan käynyt kuinkaan. Ei sattunut. Herttaisia kesämuistoja, sellaisia just joita 60 vuotias täti voisi kertoa 30-luvulta. Kivasti kertomuxen fokus lopuxi nyrjähti, ei enää tiennyt kuka puhuu mitä kenelle. "mezä missä poimimme isäsi kanssa mustikoita kerran". Syöpäinen tyttö lähtee kuplassa elänyttä, jäihin ehkä pudonnutta poikaa vastaan. Kuolema on orjantappura jonka kautta päästään kiinni rubiiniin, runoili Karl Venneberg, Gunnelin ikä- ja ehkä opiskelutoveri, nelkytlukulaisia. Niinpä niin. Uskokoon ken voi.
ellauri026.html on line 651: > Joku nimenpudottelija se oli, ihan hienoillaxeen pudotti H:lla nimikoidun nenäliinan jonnekin. Sellaisiakin on, nimiä nyt pudottelematta. Siteerasi sitä iänikuista kahteen kertaan uimatonta jokea, johon Hesiodos silti vahingosta viisastuneena kielsi kusemasta, ettei tule juotua toista kertaa samasta virzasta. Oliko se Gunnel? Ei. Ei ollut Eskin kirjanen Better butter ainakaan. Eski ei ole niin negatiivinen eikä yhtään niin vaikeasti ymmärrettävä. Voi ei sula Esan suussa. Se tavoittelee joukkoja. The more the merrier. Kukoistus kuuluu kaikille. Yöpostinkantajille ja vessaa peseville islamisteille, joista jokainen voi räätälöidä oman duuninsa. Harsi pätkätöistä izellesi oiva tuluskukkaro, nollasopimuxet parsinlankana. Läpiveto-ohjeet Eskin Topaasi-pelistä! Hinta vain noin 20e! Tule fyysisest tuotantotalouden laitoxeen noutaa oma!!

ellauri092.html on line 408: Gunnel Tellervo Wikander and Ulla Anna Heikel
ellauri196.html on line 171: Gunnel Hanén … kihlajaisvieras
xxx/ellauri440.html on line 204:

Gunnels väg

xxx/ellauri440.html on line 206: Gunnel har otroligt smal midja i bilden på pärmen. Man kann lätt ana att hennes hjärta inte var alldeles rent. Det är skäl att storgråta, för det blir inget för såna barn i himlen att få.
xxx/ellauri440.html on line 208: Jävla predikant Andersson, som alltid ville tala on Gud! Han ville alltid se henne på knä, bakifrån. Vad om han skulle in bakvägen? Hennes bädd skulle bli en enda triumftåg in i härligheten. Men hon var en omtålig typ, henne måste man taga på ett särskilt sätt. Rörde man hennes inre värld på ett brutalt och okänsligt sätt, så slöt hon sig inom sig och blev hård och otillgänglig. Men när frukten var mogen tog hon på knä emot sin frälsares bästa vän (lillebror). Det är svårt när man är I pubertetsåldern. Men man kan göra det varsomhelst! Så gjorde Gunnel och Ivar det på knä på tuman hand på skogsstigen! Ivar fick snart känna att något nytt hade kommit ut.
xxx/ellauri440.html on line 210: Herr Edén bad inte Gunnel om tjänster, när han kunde utföra saken själv. Men herregud gå inte till pingstvännerna! Dom är förfärliga! (Se album 58.) Nej helvete, det är inte så! Dom vet att I blodet finns underbar kraft! Frälsningen gör en så förfärligt glad. Lars-Gunnar borde få en riktig risbastu, på bara rumpan. Själv tänkte Gunnel gå på affärsbanan.
xxx/ellauri440.html on line 215: Med snart var Gunnel åter på villostigar, hon var på glid utåt. Hon borde ha gått på knä i sin bönevrå med öppen bibel I famnen. När psalmbokens pärmar är öppna bör man sjunga. Men det gjorde inte hon. Nöjen, herrbekanta, kläder och dyl. "vågade" teman diskuterades mellan sömmerskorna. Mellan de troende blev det bara skvaller och förtal. Men sånt är affärslivet, man måste vara dubbel för at komma någon vart.
xxx/ellauri440.html on line 216: Det var råa eder och lösklippt tal I biokön. Gunnel blev biobiten. Men det värsta var at man blev pressad mot det andra könet I biokön. Den goda och präktiga Axel hos pingstvännerna hade varit urtråkig och ohyfsad. Så var den lilla episoden slut. Det var som det var, tänkte Gunnel.
xxx/ellauri440.html on line 218: Näst blir det hippa, makeup, sprit och cigaretter. Och alldeles onödig pernament. Gunnel var mycket känslig till vad folk tyckte och tänkte om henne. Hon kände sig som Judas Iskariot. Herrarna tycker att Gunnel är omodern, hon låter inte kännas under kjolen. Hon var liksom Leila Taiminen (1954) från Immen-Kalvola. Leilalla oli hyvä rajan taju, se ei päästänyt vesirajaan ilman papin aamenta. Varför vill unga män tafsa oss? Är dom slavar av sina begär? Somliga är födda med starkare fördrifter än andra. Deras kukar vill alltid komma upp, ut och in. Dåjång-jång. Eljest får dom komplex. Nej då! Håll i! Sublimerad könsdrift är kraftfoder för hjärna! Hårt att säga vilka som har mer livsleda och något "sjukt", frälsta eller ofrälsta. Kanske bådadera.
xxx/ellauri440.html on line 223: Vid sanatoriet blev det mycket knullande, som vi vet av Thomas Mann. Kessuhampaista Fiaa esittänyt Naima muistutti elävästi Siviää. Sjuka Stina "lämnade in" i längden, medan tillfrisknade Gunnel "gick ut I tro". Hiän ei koskaan ollut pitänyt naisevankelistoista, mutta listautui nyt ize sellaisexi. Naissaarnaajissa on aina jotain naurettavaa, ne ovat epäloogisia. Farför skulle Satan anklaga en för synder? Han tycker ju om dem? Ologiskt. Men Satan måste fly, too late now to unzip a fly. Hon vred sig som en mask. Och det ljusa och vackra ting som Naima inte nämner, visst var det Kjells stolta kuk. Kjell, Kjell, jag längtar så din jättestora ståndkuk! Men bättre ändå att bli genomfrälst. Kjell tuli kyllä juoneen aika puskista. Mästaren tål ingen konkurrens.
xxx/ellauri440.html on line 225: Till slut fick Gunnel och Linnea ett litet evangelistrum nånstans bakom Guds rumpa. Fögeståndaren och hans pille välkomnade evangelistinnorna. Han var en äldre broder. Någon bestämd lön voro de inte garanterade, bara slak predikantkuk då och då. Det blev ingenting av det, och de fick resa hem. (Klart att den här boken är en autobiografi.) Det var underbart att få så här stå framför spisen och koka käk åt Elna, som gjorde de tyngre sysslorna.
xxx/ellauri440.html on line 255: Men naturligtvis fingo de leva sparsamt, änkan och Holger efter Elia gått sin väg, och Gunnel och Elna med. Engång fick dom fiska sill ut ur en burk där farbror J. hade redan stoppat sin skitiga gaffel i. Det var litet motbjudande, men sillen var god. En annan gång tog en husfar illa upp när dom la potatisskalen på tallrikskanten och inte på bordet som det brukades. Tänkte dom att dom var litet finare? När veden tog slut fick Gunnel fem kronor till födelsedagspresent och de kunde köpa ribbor från sågen. En annan gång fick de skjuts från vägen till Palamedes slott av en vänlig grek och hans urgamla pappa just då Seija's krafter höll på at taga slut.
xxx/ellauri440.html on line 257: Gunnel var inte riktigt sängbegåvad men det var Elna. Hon var nämligen duktig att sjunga. Engång var Elna sjuk och det kom en hel hop unga män till mötet. Det var en obebodd stuga och inga troende syntes till. Nu tar dom mig med våld tänkte Gunnel hoppfullt. Nej där satt ju en äldre syster, för fan. Men pojkarna tyckte om den ensamma kvinnan med jättesmal midja och allt gick bra. Guds and tog hand om mötet som det inte blev någon synlig frukt av: midjan förblev lika smal som den var. Vilken ofattbar nåd!
17