ellauri024.html on line 980: Tasapainoile - investoi positiiviseen käytöxeen ja viestintään suhdetoiminnassa. Mairittele kolleegaa useammin. Vala optimismia muihin peukutuxilla. Älä toppuuttele. Jos jotain negatiivista tapahtuu, tee niinkuin Fagerströmin Gunilla, kiellä se. Älä raivostu, vaan hankkiudu tasoihin. Kerää etenkin izellesi positiivisia viboja.
ellauri025.html on line 608: Trump pitää USA:ssa kansallisia rukousaamiaisia. Nippu kyrpiä siellä niinkuin täälläkin. Joku Gunilla ohjaa Emmyä
ellauri025.html on line 609: blogosfäärissä: hyvä sexi vanhan miehen kanssa on ett klickvänligt ämne. Gunilla avskyr allt negativt. Jag avskyr henne.
ellauri030.html on line 292: Eli siis ei, ei tässä edes koitetakaan kumota tota harmoniavaihtoehtoa, se ei vaan kelpaa, koska nimenomaan KAIVATAAN toisenlaista todistelua, jotta voitaisi USKOA, ettei sielu kuole ihmisen kuollessa. Will to believe, kuten William James, tuo pragmaatikko, leukavasti laukaisi. Ei tässä ezitä faktoja, vaan rohkaisua. Faktat ovat masentavia, kuten jokainen optimisti tietää muutenkin. Täytyy tehdä kuin Fagerströmin positiivinen Gunilla, kieltää ne. Sitten jaxaa pikku sirkka taas sirittää ja potkia.
ellauri030.html on line 381: Kiellä kaikki ikävyydet, ihan kylmästi kuin Monican Fagerholmin Gunilla.

xxx/ellauri027.html on line 492: "Saarisen kurssi oli itseään varten", sanoi yxi esseisti monimielisesti. Eskin kurssi on opiskelijalle aika vaikea arvioitava, kun kurssin opetus on ettei sanota mitää negatiivista, ihan kuin Monikan Gunilla, joka ei sietänyt negatiivisia viboja. Naivi saa olla, mutta jos sanot jotan negatiivista, nuivaa tai kyynistä, saat optimismin ja tulevaisuudenuskon reflektoinnista hylätyn. Siis uusittavan.
xxx/ellauri250.html on line 176: Alfons Åberg har kommit att bli en av våra mest älskade barnboksfigurer. Gunilla har skrivit 26 berättelser om den lille klurige killen, därtill kommer pekböcker och samlingsvolymer. Böckerna är översatta till ett trettiotal språk och är sedan ett par decennier tillbaka bland de allra mest lånade böckerna på biblioteken runt om i landet. Det är bara Astrid Lindgren som lånats ut mer.
xxx/ellauri250.html on line 178: På förskolor läser man flitigt Alfons, han lyfts fram som en förebild med sin snällhet och antivåldsattityd. Men Gunilla säger sig aldrig ha haft något pedagogiskt syfte med böckerna.
xxx/ellauri250.html on line 181: Gunilla Bergström som ritade Alfons Åberg såg ut som en elak liten häxa. John tyckte inte om Mikko Mallikas när han var liten och käringarna på Alku tänkte det var nånting fel på han. Åtminstone en av dom som klart hade själv nånting fel i huvudet.
xxx/ellauri250.html on line 184: Gunilla Elisabet Dukure Bergström (24. heinäkuuta 1942 Göteborg – 25. elokuuta 2021 Tukholma) oli ruotsalainen lastenkirjailija ja toimittaja. Hänet tunnetaan Mikko Mallikas -kirjoistaan, jotka hän on myös kuvittanut. Mikko Mallikas (alkuteoksissa Alfons Åberg) on isänsä kanssa asuva äiditön pieni poika, joka on oman elämänsä sankari. Mikko Mallikkaasta on tehty samanniminen piirrossarja, jossa on esiintynyt myös Bergströmin toinen tunnettu hahmo Milla. Bergström oli ize 2 avioeroperheen bonuslapsi. Bergström poti kaksisuuntaista mielialahäiriötä. Hänellä oli vammainen tytär Boel. Hänellä ei nähtävästi ollut yhtään kunnollista miestä. Hän oli DN:n ja Aftonbladetin toimittaja. Hänen isänsä oli juuri samanlainen pelle retku kuin Alfonsin. Tämä kaikki saattaa selittää mixi Mikko Mallikkaasta tuli tollanen vammasennäköinen paskalätty kusiaivo.
xxx/ellauri250.html on line 188: Båda föräldrarna "träffade" nya "partners", så från elvaårsåldern fick Gunilla och hennes systrar två familjer. En lite ordentlig lärarfamilj hos mamma där de var sju syskon totalt, och en mer bohemisk konstnärsfamilj hos pappa.
xxx/ellauri250.html on line 190: – Mamma och jag hade inte samma kynne. Hon tyckte nog att jag var som pappa, en opålitlig konstnärstyp. Det störde hennes borgerlighet tror jag. De hade inte så mycket tid heller, hon och min fosterfar, med hela den stora familjen och varsitt jobb. Ändå hade de manglade lakan, jag minns korgarna de kom bärande på, där alla lakan låg! Egentligen tycker Gunilla att hon aldrig varit barn. Hon fick bli vuxen från början, dels i och med att hon var äldst.
xxx/ellauri250.html on line 193:
xxx/ellauri250.html on line 195: Gunilla och hennes första man Loa Andersson, som precis som Gunilla var journalist, fick sonen Pål 1969. Två år senare debuterade Gunilla med sin första bok, Mias pappa flyttar. Och året därpå kommer den första Alfons-boken, Godnatt Alfons Åberg. Samma år föds deras andra barn, dottern Boel. Som till en början är så stillsam, så olik Pål. För hon var hjärnskadad.
xxx/ellauri250.html on line 197: Pål fick stå tillbaka. En dag hade Gunilla lovat honom dyrt och heligt att de skulle ta sig till biblioteket där det visades film. Pål var i sjuårsåldern då, Boel fyra. På vägen dit kastar sig Boel plötsligt ur vagnen och hamnar i en lerpöl. De får vända hemåt igen. Besvikelsen är tung, och när Pål sen sitter på köksgolvet säger han: ”Jag önskar att Boel var död.” Han var inte ensam därom.
xxx/ellauri250.html on line 200: Idag har Boel blivit ”en medelålders dam som är lite tung i gumpen”, säger Gunilla. Hon kommer fortfarande hem, men inte lika ofta nu. Ganska snart får hon ta stövlarna och fara tebak.
xxx/ellauri250.html on line 202: Ett inte helt ovanligt scenario bland par som får handikappade barn är att det slutar i skilsmässa. Det gjorde det för Gunilla och Loa också. Gunilla flyttade ut, Pål ville bo kvar hos pappa "för att slippa byta skola."
xxx/ellauri250.html on line 205:
xxx/ellauri250.html on line 207: Ytterligare några år senare ville Gunilla resa till Afrika och studera det muntliga berättandet. Resan blev inte av, men en föreläsningsserie om västafrikansk kultur blev det i alla fall. Där mötte hon Mame från Gambia, som kom att bli hennes andra man.
xxx/ellauri250.html on line 208: Gunilla var 45 och hade inte tänkt sig någon ny kärlek, men så kom han bara. De flyttade ihop, pratade svenska och lite slarvig engelska med varandra. Efter några år började de bygga ett hus i Mames barndomsby i Gambia. Ett hus om hösten som Gunilla själv hade lagat. Men hur gammalt var Mameluken då?
xxx/ellauri250.html on line 213: Sedan sju år tillbaka har Gunilla lämnat ifrån sig ansvaret för företaget Bokmakaren till sonen Pål, ett syskonbarn och en svåger. – Det är en lättnad! Nu kan jag bara koncentrera mig på det som är roligt. På kierkegaarden är det mye roligt nu.
21