ellauri496.html on line 389: Enligt Bubers filosofi blir vi verkliga människor först i det äkta mötet med en annan "Du". I en Jag-Du-relation uppstår en gemensam upplevelse där jag inte bara definierar den andre som ett objekt, utan vi båda förändras och berikas. Buber betonade att allt för mycket av våra moderna liv har reducerats till egoistiska Jag-Det-relationer, men att livet blir sant och meningsfullt först när vi vågar öppna oss för "Duet".
ellauri496.html on line 398: Geijers berömda tes ”Intet du – intet jag” formulerades i hans personlighetsfilosofi under första halvan av 1800-talet, runt 100 år före Bubers bok. Här är de tyska filosoferna som lade grunden för idén långt före Buber:
ellauri496.html on line 420: När det gäller varför vissa filosofiska idéer slår igenom globalt handlar det oftast om en kombination av historisk tajming, tillgänglighet och hur väl idéerna svarar mot sin tids kriser. Att Martin Bubers bok Jag och Du (1923) fick ett så enormt internationellt genomslag beror främst på tre historiska faktorer:
ellauri496.html on line 424: Buber publicerade sitt verk direkt efter första världskriget – en period då hela Europa upplevde en djup existentiell kris. Miljoner människor upplevde att det moderna samhället hade förvandlat individer till ansiktslösa kuggar i en krigsmaskin (vilket motsvarar Bubers "Jag-Det"). Bubers budskap om mänsklig värme, dialog och äkta möten kändes därför akut relevant för en bredare publik som sökte mening efter krigets trauma.
ellauri496.html on line 430: Under 1900-talet exploderade ämnen som psykoterapi, sociologi och modern pedagogik. Bubers konkreta uppdelning mellan "Jag-Du" och "Jag-Det" erbjöd ett färdigt verktyg för terapeuter (som Carl Rogers) och pedagoger att använda i praktiken. De äldre tyska teorierna var mer fokuserade på metafysik (hur medvetandet fungerar logiskt) snarare än hur vi faktiskt pratar med varandra i vardagen.
ellauri496.html on line 433: Det var alltså den existentialistiska tidsandan på 1920-talet och det konkreta, praktiska upplägget som gjorde att Bubers version av idén blev den som formulerade efterkrigstidens syn på mänskliga relationer. Om du vill kan vi titta närmare på hur Bubers tankar plockades upp inom psykologin under 1900-talet, eller om du föredrar att fördjupa dig i hur Geijer formulerade sin samhällssyn utifrån sin personlighetsprincip?
ellauri496.html on line 435: Berätta hellre hur Bubers tankar har emottagits av Israells nyvarande styrelse och IDF.
ellauri496.html on line 437: Martin Bubers tankar och hans Jag-Du-filosofi har historiskt sett tagits emot med djup skepsis, politiskt motstånd och marginalisering av Israels statliga ledning och militären (IDF). Medan Buber firades internationellt som en stor humanistisk tänkare, såg Israels grundare honom i praktiken som en naiv utopist vars idéer hotade den unga statens överlevnad. Relationen mellan Buber och den israeliska statsapparaten kan delas upp i tre tydliga konfliktområden (Alex Stubb would have loved this):
ellauri496.html on line 439: Motståndet mot en judisk nationalstat. Bubers vision: Buber var en så kallad kulturell sionist. Han motsatte sig starkt idén om att skapa en suverän judisk nationalstat. Istället förespråkade han en binationell stat där judar och arabiska palestinier skulle dela på makten och suveräniteten som jämlikar.Statens reaktion: För Israels förste premiärminister, David Ben-Gurion, och regeringen var detta en farlig hållning. Mitt under det israeliska självständighetskriget 1948 menade Buber att idén om en nationalstat var en förvanskning av sionismen. Ben-Gurion och etablissemanget såg staten och en stark militär som det enda sättet att skydda judar efter Förintelsen, och avfärdade Bubers Jag-Du-dialog med arabvärlden som farlig Realpolitik-blindhet.
ellauri496.html on line 445: Hur ser det ut idag inom IDF och staten? I modern tid har Buber en paradoxal status i Israel: Akademiskt och kulturellt respekteras han som en historisk intellektuell jätte, och hans texter om pedagogik och dialog studeras på universitet. Militärt och politiskt (IDF) tillämpas hans filosofi inte i IDF:s strategiska doktriner eller i regeringens säkerhetspolitik. Inom Israels politiska ledning har det rådande paradigmet historiskt sett varit präglat av Realpolitik och avskräckning, där Bubers krav på ovillkorlig dialog ("Jag-Du") med fienden anses oförenligt med en armés uppdrag att säkra statens fysiska överlevnad i en fientlig region. Buber förblev med andra ord en "profet i sitt eget land" – djupt beundrad i västvärlden, men betraktad som en politisk motståndare och utopist av den israeliska staten och militären.
ellauri496.html on line 449: För Benjamin "Bibi" Netanyahu betraktas palestinierna utifrån ett strikt "Det"-perspektiv (ett Jag-Det-förhållande) i Martin Bubers mening. Inom Bubers filosofi handlar ett Jag-Det-förhållande om att betrakta den andre som ett objekt, ett instrument, en resurs eller ett strategiskt problem att hantera, analysera och kontrollera – snarare än en unik mänsklig helhet som man söker ett genuint, ömsesidigt möte med ("Du"). Netanyahus politiska doktrin och handlingar visar detta tydligt på flera sätt:
ellauri496.html on line 457: Retorik: I sin politiska kommunikation beskriver han ofta palestinierna i kollektiva, strategiska och existentiella termer som ett hot som måste avskräckas, snarare än som en dialogpartner. Sammanfattningsvis är Netanyahus syn på palestinierna djupt rotad i Realpolitik. I detta system finns det inget utrymme för Bubers idealistiska Jag-Du-dialog, utan omvärlden och dess människor reduceras till objekt som ska hanteras för att säkra den egna statens intressen. Vill du veta mer om hur Netanyahus politiska doktrin (ofta kallad "Iron Wall"-mentaliteten) har formulerats historiskt, eller vill du titta på hur andra israeliska ledare har försökt använda en mer dialogorienterad linje? Tekoälyn antamat vastaukset voivat sisältää virheitä. Lue lisää, luulet vähemmän!
xxx/ellauri157.html on line 486: Liebe als Dialog bei Martin Buber. Eine Untersuchung Martin Bubers dialogischer Philosophie anhand der Begriffe Philia und Agape.
xxx/ellauri157.html on line 491: Obwohl Buber Anhänger des Chassidismus war, einer Frömmigkeitsbewegung des Judentums (vgl. Schulte 138), ist Bubers dialogische Philosophie unabhängig vom jüdischen Glauben auf die zwischenmenschliche christliche Ebene übertragbar.
xxx/ellauri157.html on line 492: Doch die Ich-Du Dialogik Bubers ist nicht nur auf die zwischenmenschliche Beziehung beschränkt, sondern der Mensch kann auch mit Abwesenden, natürlichen Dingen, sowie spirituellen Entitäten in den Dialog treten Ein bisschen plemplem ja, meschugge, und ganz einseitig, aber kommt vor.
xxx/ellauri157.html on line 575: Die erste Psychoanalytikerin, die versuchte, Buber die Psychoanalyse näher zu bringen, war Lou Andreas-Salomé (1861–1937). Wie wir schon wisssen, war sie mit Nietzsche und Rilke eng beschäftigt, kein Wunder dass sie sich um Bubers tolle Liebestheorien interessierte.
xxx/ellauri157.html on line 593: Mit der Frage des Arztes „Wo fehlt es dir“ „ist die Sachlichkeit und das Urphänomen des Arztseins in die Wirklichkeit eingeführt. Dieses Alltägliche verdient mit Ernst, ja mit Feierlichkeit betrachtet zu werden.“ Und: „Dieser Anfang ist eine biographische Szene und ist zuerst ein Gespräch, dann ein Monolog." Zur erwähnten Urszene sagte Tellenbach: Und in diesem Augenblick taucht der Schatten Martin Bubers auf; denn hier in dieser anthropologischen Erhellung und Verdeutlichung des Gespräches Arzt-Patient ist Bubers dialogisches Prinzip in seiner methodologischen Tragweite in die Medizin eingeführt.
xxx/ellauri157.html on line 598: In einem weiteren Brief vom 17. November 1936 gesteht Herr Dr. Binschwanger nach der Lektüre von Bubers „Die Frage an den Einzelnen“ seine philosophische Nähe zu Buber: „Ich vermag nicht nur überall mit Ihnen zu gehen, sondern sehe in Ihnen auch einen Bundesgenossen nicht nur gegen Kierkegaard, sondern auch gegen Heidegger, dem ich methodisch zwar aufs tiefste verpflichtet bin, dessen Daseinsauffassung (Dasein für den Führer) doch noch ganz auf der Linie Kierkegaards liegt“.
xxx/ellauri157.html on line 601: Die Grundformen menschlichen Daseins sind nach Binschwanger die Liebe, die Existenz und der Geschlechtsverkehr, d.h. der enge Umgang mit den anderen oder mit sich selbst. Binschwangers philosophische Innovation über Buber war die einführung des Pronomens "wir". Das Miteinandersein von Mir und Dir“ wird hier differenziert. Dementsprechend heißen auch die zwei Subkapitel: „Das liebende 'Uber-und-Untereinandersein“ und „Das freundschaftliche Miteinandersein“. Der berühmte Satz Bubers aus „Ich und Du“: „Der Mensch wird am Du zum Ich, es, und Übermensch“ (Buber 2002: 32) findet seine etwaige Entsprechung im Binswanger’schen „Erst aus der Wirheit entspringt die Selbstheit“.
19