ellauri055.html on line 1310: Edwin Flink eli sittemmin rehtori Linkmees innostui Toopen esikoisesta. Erik Ahlman oli samoilla linjoilla, varmaan filosofisen yhdistyxen kokoustauolla. Eno Kala tykkäsi, vaikka soimasikin litteratuurista.
ellauri062.html on line 997: On todistettu, että Ludwig Wittgenstein oli loppuun asti harras Weiningerin lukija. Suomessa ovat vaikutteita saaneet V.A. Koskenniemi ja erityisesti Juhani Siljo, filosofeista eniten ehkä Erik Ahlman ja Hexi Kannisto. Kiitos myös Georg Henrik von Wrightille, joka on jaksanut aina vastata Wittgensteinia ja homosexin epäselvyyxiä koskeviin kyselyihini. Kädestä pitäen on neuvonut.
ellauri330.html on line 510: Vaakun tiimiin kuuluivat Erik Ahlman, Edwin Flinck (Linkomies), Gunnar Ekman, O. K. Kilpi, Ilmari Räsänen, Niilo Lehmuskoski, J. E. Salomaa, Uno Holmberg (Harva). Kirjallisia ystäviä oli vähemmän, eikä heitä toimituksessa nähnyt. Maila Talvio, Huugo Jalkanen (sekö espanjalaisen pukusaippuan jalkapuoli fasisti?) F. E. Sillinpää-setä, Kyösti Wilkuna ja Aaro Hellaakoski kuuluivat lehden avustajiin. Mutta muistan hyvin, kuinka V. A. K. kertoili istujaisistaan Eino Leinon kanssa; luullakseni he pelasivat joskus šakkiakin eivätkä yxinomaan ryypänneet.
ellauri432.html on line 466: Spenglerin pääteos ilmestyy ensi kerran tosin puoleen lyhennettynä laitoksena nyt suomeksi. Aikaisemmin on Erik Ahlman suomentanut hänen huomattavimman poliittisen teoksensa »Ratkaisun vuosia» (1934) ja väitöskirjassani Kulttuurin ongelma Oswald Spenglerin historianfilosofiassa» (1954) olen esittänyt lyhennetyssä muodossa hänen kulttuuriteoriansa, mutta tähän mennessä ei suomalaisella lukijalla ole ollut mahdollisuuksia tutustua Spenglerin itsensä suomexi omalla äidinkielellään esittämänä tähän hänen mahtavaan kulttuurimorfologiaansa.
ellauri461.html on line 221: Ahlman.jpg" />
ellauri461.html on line 222:
ellauri461.html on line 224: Vähäiselläkin lukemisella selviää että Erik Ahlman oli pölkkypää. Rakkautta voi pitää tahtomisen korkeimpana muotona. Arvoja ei voi aistein havaita, ne on tunneasia.
ellauri461.html on line 226: Ahlman (1892-1952) was born in Turku. He started out as a linguist. He worked as a theoretical science education professor at the Jyväskylä College of Education from 1935 to 1948 (rector from 1940 to 1948) and then Professor of Moral Philosophy of the University of Helsinki from 1948 to 1952. His most important works are Arvojen ja välineiden maailma (1920), Kulttuurin perustekijöitä (1939) and Ihmisen probleemi (1953).Erik Ahlman's daughter was a professor of psychology at the University of Turku, Kirsti Lagerspetz (1932–2001). The family's philosophical traditions have continued at the University of Turku with philosophy professor Eerik Lagerspetz (1956–) and Åbo Akademi University philosophy professor Olli Lagerspetz (1963–), kaikki turkkulaissi. Erkin ajattelun perusta oli Das lateinische Präfix com- in Verbalzusammensetzungen (väitösk.) 1916. Se kuoli suorilta jaloilta 60-senä, mikä lie tappanut. Kirsti tietäisi, jos olisi elävien kirjoissa. Ei sekään selvinnyt 70-sexi. Nyt jännäämään miten kauan pojat (pianisti ja 3 professoria) jaxavat. Tai no Olli on vaan lehtori. Sen "Lian filosofia" pääsi ozikoihin The Guardianissa. Siihen ei Erkki pappa yltänyt. ”Smuts är bra” står det på baksidan av tvättmedelspaketen bredvid den växande högen med kläder. Det kan man, om än med vissa förbehåll, instämma i.
ellauri461.html on line 242: Eriks tänkegång är framför allt inspirerad av Schopenhauers viljemetafysik, Henri Bergsons vitalism och Nietzsches etiska individualism. Ahlmans syn grundar sig på hans tidiga uppfattning att kvinnan har en andlig nivå som är avskiljd från hennes visserligen mer intriganta biologiska struktur. Kvinnans andliga verksamhet uttrycks i form av självmedvetandet, skamkänslan och andra högre känslor; i medvetandet om ett kallt lem mellan låren, i sinnet för humor, i inre motsättningar och en biologiskt betingad bristfällig rationalitet samt i det överindividuella draget i hennes värdeomdömen. Spekulationerna kring ett liv efter döden och kring återfödelse fyller behovet av en värdemetafysik som kan träda i religionens ställe.
ellauri461.html on line 244: Under åren kring andra väldskriget, vilka långt präglades av motsättningar mellan nazism och kommunism, rönte Ahlman stor uppskattning. Förklaringen kan vara att han, som Eino Kaila hävdade, var tydligt nazistisk. Enligt filosofen Jaakko Hintikka var Ahlmans särskilda merit hans fina höga hatt. Eventuellt kunde han ha vunnit gehör inom nazi-Tyskland, som han närmast hade tagit intryck av. Heute kann kein Zweifel daran bestehen, dass Eduard Spranger ein Gegner der Weimarer Republik, ein Antidemokrat, ein Antisemit und von 1933 bis 1945 und darüber hinaus Anhänger des Nationalsozialismus war. „Der Herrenmensch kann, nach einem ewigen Lebensgesetz, nur erzogen werden am Gehorchen und Dienen.“ Samantyyppinen syöpäläinen kuin Wille Rydman ja Atte Kaleva.
xxx/ellauri128.html on line 59:
Rakkautta voi pitää tahtomisen korkeimpana muotona.